Att bygga en hamn

Hur skapar man en bra hamn?

Den frågan skall vi belysa på följande sidor.

 

 

Välj rätt läge!

Ha respekt för naturkrafterna! En kubikmeter vatten väger ett ton. Vindlaster på en båt kan bli flera hundra kg. Drivande is har en enorm kraft och tyngd. 
Det är lätt att bara tänka på de soliga dagarna när barnen badar och fiskar krabbor, men sen finns det höststormar och isflak på några ton. 

Är din hamn utsatt för krabb sjö eller lång dyning? Krabb sjö kan vi göra något åt men även en supertanker rullar i lång dyning. Lång dyning letar sig runt berg och stenpirar. Det ”iar” säger de gamla fiskarna. En stolp-palissad ser bra ut, men den stoppar inte vågor. Det krävs en tät mur för att stoppa en vågrörelse.

Vattendjup – tänk på att det längs vår kust skiljer ca 2m på medel-hög och medel-lågvatten. Vattenvariationen varierar från ort till ort. 

Var realist och lägg tid på att studera platsen där du vill anlägga din hamn, välj rätt typ av brygga och en bra leverantör.
Beställaren ansvarar alltid för platsens geografiska förutsättningar vilket innebär att du som kund har undersökningsplikt av rådande våg-, djup-, bottenhållfasthet-, vind- isförhållanden mm. 
Leverantören ansvarar för att produkten klarar de prestanda han utlovat.
Var ärlig mot dig själv – är platsen bra? Har jag räknat med värsta scenariot. Kommer min båt att ligga tryggt vid full storm. 
Är relationen pris – risk rimlig? Ett felaktigt val kan bli dyrt!

Ett råd – underskatta inte naturkrafterna.

Förutsättningar som bör klaras ut

  • Vattendjup längs bryggan
  • Bottenbeskaffenhet- Lera, Sand, Grus, Berg,
  • Vindförhållanden – Skyddat, Utsatt, Utsatt vid vissa förutsättningar
  • Vattenvariation mellan högsta lägsta vattenstånd
  • Vågor – Blåslängd & dimensionerande våghöjd
  • Strömförhållanden
  • Isförhållanden
  • Typ av landfäste
  • Förankringstyp
  • Typ av förtöjning i bryggan -Y-bom, akterfäste, långsides
  • Båtstorlek & antal
  • Brygga, – Typ, bredd, längd & fribordshöjd
  • Önskade tillbehör
  • Lossningsförutsättningar för lastbil
  • Skalenlig ritning över området
  • Skiss på önskad layout
  • Budget
  • Sökta tillstånd
  • Önskad leveranstid.
  • Eventuella miljökrav
  • Leveransvillkor – t.ex. SBF2005, Svenska Bryggleverantörers
 Förening

Vad är fördelen med en flytande brygga?

  • Havet höjer och sänker sig. När du förtöjer din båt kan du använda fasta tampar. Du behöver inte bry dig om hög och lågvatten.
  • Bryggan ligger alltid lika högt över vattnet, det blir alltid lika lätt att komma i båten.
  • Y-bommar är konstruerade för att användas på flytbryggor. Förtöjningskrafterna fördelas alltid rätt. Används Y-bommar på fasta bryggor så måste förtamparna justeras vid hög och lågvatten, annars uppstår brytbelastningar på båt och bominfästningar.
  • När isen lägger sig fryser stolpar fast. Även på vintern har vi hög och lågvatten. Får vi en lång kall period med samma vattenstånd så fryser isen ordentligt runt alla stolpar. När vattnet sedan stiger eller sjunker åker stolpen med! Det blir skador på hamnen.
En flytbrygga följer med isen upp och ner.
  • En Y-bom som är monterad på en fast brygga måste tas upp på vintern, annars bryts den sönder när flottören fastnat i isen och vattnet stiger eller sjunker. 
En flytbrygga med bommar följer med isen upp och ner som ett paket, inga spänningar uppstår.
  • Impregnerade bryggstolpar läcker gifter, oimpregnerade stolpar förstörs av skeppsmask.

Vad är nackdelen med en flytande brygga?

  • Förankringen måste kollas, hur ofta beror på vilken förankringstyp man valt.
  • Väljer man en för klen förankring kan bryggan dragga och förankringen måste då justeras.

Kan fartyg lägga till vid flytande bryggor?

Ja, under förutsättning att bryggan är rätt förankrad. Vid många färjelägen har men faktiskt en flytande brygga/ramp som angöringsbrygga för att underlätta på och avstigning.

Vind

Dimensionerande vindlast baseras på medelvind. 
Som ett referenstal kan nämnas att på västkusten hade stormen Gudrun en medelvind på ca 24m/s och en byvind på ca 36m/s.

Medel vind mäts på +10m höjd under 10 minuter.
Byvinden är ofta mycket högre och mäts under 30 sekunder.
Det kan vara värdefullt att studera de vanligast rådande vindriktningar och vindstyrka i en vindros.

 

Löften som ges i storm glöms bort i stiltje – Engelskt ordspråk

Vattenvariation

Vattenståndet varierar med väderleken och ort. Man talar om:

HHW = Högsta historiska vattenstånd
MHW = Medelhögvattenstånd
MW = Medelvattenstånd
MLW = Medellågvattenstånd
LLW = Lägsta historiska vattenståndet

I Svensk Lots del A (Sjöfartsverket, 1992) finns en sammanfattande beskrivning av vattenstånd och landhöjning. På grund av stora lokala variationer bör de uppgifter som lämnas för orterna i tabellen nedan tolkas med försiktighet. Av tabellen framgår att vattenstånd från 1 m över medelvattenståndet till 1 m under medelvattenståndet inte är ovanliga.

Station HHW MHW MW MLW LLW
Kalix (1974-1983) +181 +100 0 -80 -140
Furuögrund (1916-1981) +153 +79 0 -70 -120
Ratan (1892-1983) +137 +78 0 -70 -122
Draghällan / Spikarna (1898-1983) +132 +68 0 -56 -90
Björn (nedlagd) (1892-1975) +136 +73 0 -52 -81
Forsmark (1889-1983) +160 +75 0 -55 -90
Stockholm (1889-1983) +120 +61 0 -46 -68
Landsort (1887-1983) +99 +54 0 -44 -68
Marviken +101 +60 0 -45 -75
Visby +88 +48 0 -40 -70
Ölands norra udde (1887-1983) +135 +65 0 -42 -80
Kungsholmsfort (1887-1983) +133 +74 0 -65 -94
Simrishamn +160 +85 0 -85 -135
Ystad (1887-1983) +167 +90 0 -93 -144
Klagshamn +140 +86 0 -74 -102
Viken +160 +90 0 -70 -120
Varberg (nedlagd)(1887-1980) +145 +96 0 -64 -116
Ringhals +145 +95 0 -65 -120
Göteborg / Torshamnen +150 +100 0 -70 -120
Smögen (1911-1983)+148 +940 -69-112
Kungsvik+150 +1000 -70 -120

Det är viktigt att kontrollera så att pontonen inte kan slå i botten vid lågvatten. I samband med en storm stiger ofta vattennivån, men det händer också att en storm med frånlandsvind ger höga vågor och sänkt vattenstånd.

Fetch / Stryklängd / Blåslängd

Fetch är avståndet där vinden kan skapa vågor.
Vindgenererade våghöjder kan beräknas med avståndet till land, vattendjupet och vindhastighet 
Kalkylerna kan göras mycket avancerade eller överslagsmässiga.

Vågen

 

En våg definieras med L=längd, H=höjd och T=frekvens.
Hs = signifikanta våghöjden, ett medelvärde av våghöjden på pontonens lovartsida.
Ht = transmitterad våghöjd på pontonens läsida, dvs våghöjd efter dämpning.

vågar

Kriterier för ”Gott vågklimat i småbåtshamn”

Våghöjden Ht i en småbåtshamn bör enl. AS 3962-2001 vara: 
- normalt: upp till ca 23cm
- under kort tidsperiod som t.ex. en storm ca 37cm, men kan överskridas 1 gång per år.
- var 50 år godtas att en storm ger ca 60cm våghöjd i hamnen.

Vid 400m stryklängd, 5m djupt vatten och medelvind 20m/s bildas vanligen ca 35cm höga vågor, dvs vågdämpare bör övervägas.
Vid långa våglängder/dyning kan även mycket låg våghöjd vara besvärande!
Varje plats är unik och måste studeras individuellt.

 

När vågen träffar botten

Till havs är våglängderna långa och vågen rör sig med stor hastighet.
Refraktion uppstår när vågen kommer in på grunt vatten, vågens orbital-rörelse hindras då vågen bromsas mot botten.
Våghöjden blir då högre och våglängden blir kortare.
Refraktion uppstår när vattendjupet är mindre än ½ våglängden.
Diffraktion uppstår när vågor böjer av runt öar och uddar.

 

Diffraktion gör att vågor som rullar snett in mot en långgrund strand böjer av så att vågfronten till slut kommer att röra sig vinkelrätt mot stranden.
Reflektion uppstår om vågen studsar mot en reflekterande vägg, våghöjden ökar när två vågor möts.
Långa våglängder uppstår på djupt vatten och dämpas med breda och djupa pontoner t.ex SF400. Pontonbredden avgör dämpningen.
Korta våglängder uppstår på 2-5m grunda vatten, dämpning blir då bra med breda och 1m höga pontoner t.ex SF1040.
Pontonbredde är extra viktig här med avseende på pontonens egensvängning och våg dämpningen.

 

Vågtransmission och dämpning.

Vågor attackerar en vågdämpare på olika sätt. De kan reflekteras eller transmitteras under en vågdämpare. 
Viss vågenergi kan också tas omhand (energidissipation) av de ”störningar” som vågdämparen ger i vågrörelsen. 

De parametrar som styr och visar vågdämparens effektivitet är främst:

– B/L Förhållandet mellan pontonens bredd och våglängden är den viktigaste faktorn.
– D Vattendjup. Refraktion eller inte?

- Vinkeln på inkommande våg
– Hs/Hp Förhållandet mellan våghöjd Hs och pontonens höjd Hp

- Hs/L Vågens branthet.

– Ht /Hs Transmissionskoefficienten anger hur mycket vågen dämpas. En noggrannare bestämning fordrar modell- eller fältförsök.

Flytande vågdämpare

Pontona har byggt flytande bryggor sen 1918. Lars Lindberg byggde sina första flytande cellplastfyllda vågdämpande pontoner 1973. 
Lars pontoner var unika på två sätt, pontonerna var cellplastfyllda till skillnad från tidigare luftfyllda kassunpontoner. Pontonerna hade också vingar/fenor, som ökade pontonens djup och skapade en turbulenskammare mellan vingarna. Det var grunden till dagens moderna pontoner och flytande vågdämpare.

1996 gjorde SF Marina ingående tester av flytande vågbrytare vid Hydrodynamisca Institutet i Barcelona. Våra beräkningsmodeller för vågdämpning grundar sig på dessa tester. 
SF Marina fortsätter arbetet genom kontinuerlig utveckling och forskning. Gjorda installationer i nordiska-, tropiska-, arktiska- och orkanområden studeras. Erfarenheter dras, produktutveckling är resultatet.

Experiment med olika typer av flytande vågdämpare har pågått lika länge som sjöfarten. Man har experimenterat med flytande väggar, breda partier med flytande däck, timmerknyten, rör, mm. Kontentan är att vågor dämpas på bredden inte på djupet, vilket går hand i hand med hydrodynamiska studier.

SF Marinas flytande vågdämpare skyddar idag framgångsrikt hamnar världen runt. Vågor dämpas genom vågreflektion, turbulens, friktion och pontonens rörelse.
Flytande vågbrytare har ett arbetsområde som är anpassat till kuster. Vågfrekvenser upp till 3-4 sekunder dämpas väl. Är frekvensen längre talar vi om dyning/lång sjö, vilket hanteras bättre av fast konstruktioner.
Flytande vågdämpare är anpassas till lokala förhållanden. Det har ett specifikt designat arbetsområde.
Pontonerna utsätts för stora krafter, kraftupptagande konstruktioner krävs. Vi har valt material och produktionsmetoder som skall ge bästa möjliga produkt.
Kopplingar mellan pontonerna ger styrsel men också rörelsemån.
Förankringen är en viktig men underskattad del i en flytande vågdämpares funktion, stora prestandavinster kan göras här.

Rätt använd är en flytande vågbrytare en fantastisk produkt.

 

Stenpir eller Ponton?

Vattendjup och våglängd är viktigt vid val av vågdämpningssystem.

En stenpir är bra när man skall dämpa vågor med mycket långa våglängder.
En fast stenpir blir väsentligt dyrare med ökande vattendjup. Är det djupt vatten så kräver en stenpir stora mängder sten. Vid en normal rasvinkel, fast botten och 10m vattendjup så går det åt ca 500kbm sten per meter vågbrytare. Som ett jämförelsetal kan man tänka att 100m vågbrytare då medför 50 000kbm med stora stenar. Om en lastbil tar ca 6kbm sten så blir det drygt 8.300 bilar. 
Det är med andra ord mycket sten.

 

En ponton har mycket bra vågdämpningsförmåga på vågor med korta våglängder, en frekvens upp till 3,5 sekund / ca 15 m våglängd.
Upp till 75% av våghöjden kan då dämpas.
Pontoner kan också förankras på små och stora djup.

Pontontyper som dämpar vågor

Alla helbetongpontoner dämpar vågor! Det finns två huvudtyper;

– Vanlig helbetongponton

vågdämpande helbetongponton

Vågdämpande helbetongponton

 





 

 

 

 

 

 

– Ponton med flänsar – flänsarna skapar en turbulenskammare.

Vågdämpande helbetongponton med flänsar

Vågdämpande helbetongponton med flänsar

 

 

 

 

 

 

Pontoner med samma längd bredd, höjd och vikt ger samma vågdämpning, oavsett fabrikat! 

Vid val av vågdämpare skall man titta på: 
- förankringssystem 
- pontonens uppbyggnad och armering 
- kopplingstyp mellan pontonerna

Pontonens bredd och längd

Ju bredare ponton ju bättre vågdämpning.
Ju längre väg vågen har att gå genom pontonen ju bättre blir dämpningen. Det är en fördel om vågen inte träffar pontonen vinkerätt
Ju längre vågdämparens sammanlagda längd är ju större blir dämpningen.

Flytande vågdämpare fungerar som filter för infallande vågor

Upp till 75% dämpning kan erhållas vid vågfrekvenser på upp till 3.25 sek. Om tiden mellan vågtopparna är mer än 4 sekunders så är det dyning. Vid långa våglängder ingår ofta också korta vågor i vågbilden. En vågdämpare utsatt för dyning dämpar fortfarande de korta vågorna, men släpper igenom dyningen.

 

Vid korta vågor/krabb sjö bör våghöjden Ht i en småbåtshamn vara:

- normalt: ca 20cm
– kort tidsperiod som t.ex. en storm: ca 35cm

Vid 400m stryklängd, 5m djupt vatten och medelvind 20m/s bildas ca 35cm höga vågor.

OBS! Vid långa våglängder/dyning kan även mycket låg våghöjd vara besvärande!

Fartygsgenererade vågor innehåller både korta och långa våglängder som bäst dämpas med breda och djupa pontoner.

 

Förtöjning vid vågdämpare

Vågdämparen är hamnens mest utsatta ponton och den rör sig.
Undvik därför att permanent förtöja stora båtar vid en vågdämpare, då båt och ponton kan få olika rörelsemönster och den dynamiska lasten kan bli stor.
Samma sak gäller icke självlänsande små båtar med avseende på vattenstänk.

 

Välj pontontyp

 

Djupa vågdämpare

Helbetongpontoner för dämpning av långa våglängder. Stor bredd ger stor dämpning. Sammankopplas med kraftiga kopplingar, kräver tung förankring. 
Bredd 3, 4, 5, 6m

Helbetongbryggor

För privat och kommersiellt bruk, används för vågdämpning. 
Tål Y-bommar och isvintrar. 
Kopplas samman efter önskemål.
Bredd: 2.4, 3, 4, 5m 
Längd: 10, 12, 15, 20, 25m

 

 

Trä & Betongbryggor

Trädäck på fyllda betongflottörer.
För privat eller kommersiellt bruk i skyddade vatten. En tung och stadig brygga byggd för Y-bommar och isvintrar. Bredd: 2.4m eller 3m. Byggs i kontinuerlig längd från 8m.

 

 

Enkel bad och småbåtsbrygga

Trädäck på fyllda plastflottörer. Bryggsektioner som kan byggas ihop till L-, T- och I-bryggor. Klar att sjösätta, lätt att själv förankra. Bör tas upp på vintern. Landgångar i olika längder. 
Bryggbredd: 1,1m – 2.4m

 

 

 

Manöverutrymme mellan förtöjda båtar

Fritt manöverutrymme – minimum 1,5 x största båtlängden

 

Förankringssystemet

 

Syftet med förankringen är att hålla de flytande pontonerna på plats när de utsätts för vind, ström, vågor, is och laster från förtöjda båtar och att avlasta kopplingarna mellan pontonerna.



Vågkrafter på pontonen kan uppskattas genom att utgå från effekten av en fullständig vågreflektion. 
Vågor fördelar sig i verkligheten oregelbundet utefter en lång konstruktion, vilket reducerar den totala kraften.

Iskrafter av olika slag kan också förekomma vid farleder och på andra ställen där is bryts under vintern. Drivis kan ackumuleras och med vindens hjälp trycka på en konstruktion. Ett istäcke som är fastfruset (inspänt) ger vid vattenståndsvariationer stora svårberäknade laster.

Övriga laster på förankringenär i första hand från strömmar och vattenståndsvariationer samt vind och rörelselast från förtöjda båtar.

En vågdämpare ligger inte stilla. De rörelser som uppstår och yttre krafter som påverkar bestämmer förtöjningssystemets egenskaper. 
En slak förankring ger pontonen stora rörelser (avdrift) medan 
en stram förankring avsevärt begränsar pontonens rörelsemöjlighet.

En stram förankring uppnås genom att spänna in förankringen. 
En optimal förspänning och ett tungt förankringssystem ger lägst förankringskraft och rörelse. Vågdämpningen kan då förbättras med upp till 25%.

Vanligen sker förankring med kätting och ankare.

Kättingen skall vara tung och ha en längd av minst 3-4 gånger vattendjupet, så att dragkraften vid ankaret blir horisontell och så att ankaret lättare gräver sig ned i botten.
Kättingen skall alltså av sin egenvikt bukta ned så mycket att den blir horisontell närmast ankaret.
Vågdämparsystem bör underhållas när ankarna satt sig, genom att kättingarna efterspäns.

 

Ej korsad kätting för vågdämpare

 

Korsad kätting för förankring i skyddat läge



Kättingarna på en vågdämpare bör inte korsas under pontonen, då detta sänker dämpningsprestanda och ökar pontonens rullning.
I skyddade lägen kan kättingar med fördel korsförankras, vilket minskar påseglingsrisken.

Seaflex är ett bra alternativt och korrosionssäkert förankringssystem där förankringen görs med förspänd polyestertamp och specialfjädrar.

Ankare väljs med hänsyn till bottens beskaffenhet för att uppnå en säker förankring.
Om ankaret släpper/lyfts upp istället för att gräva ned sig i botten så draggar anläggningen.
Genom att lägga ett par ankare i serie eller parallelkoppling så kan hållkraften förbättras.
Ankarets ”hållkraft” beror på bottenbeskaffenhet och ankarvikten, bäst botten är en hård lerbotten, en sand eller klippbotten kan bli ”hal” med draggning som följd, vid lösa och gasformiga bottnar kan vara mycket svåra att få nödvändig motstånd för ankarna.
För att kalkylera ett ankares hållkraft krävs ett geotekniskt prov, vilket är kostsamt. Normalt baseras därför dimensionering på erfarenhetsbaserade värden för ”en normalbotten”. Ansvarsmässigt är det beställaren som ansvarar för markförhållanden och framtagande av geotekniska data för dimensionering.
Ett betongankare tappar ca 40% av torrvikten under vatten.

 

Schacklar


Vid förankring av en flytande vågbrytare skall alltid certifierade schacklar användas. Annars vet man inte med säkerhet vilken last schackeln tål och vilken typ av järn den innehåller.
Klassningen är stämplad på schackeln.
Används certifierad schackel med låsmutter och säkerhetssprint så minskar risken för haveri.
Gänggången mellan sprint och bygel är viktig att inspektera i samband med underhåll, då korrosion tar gängorna först.

 

 

 

Tamp & Kätting

Vid tamp och kättingförankring sätts en kortare kätting närmast pontonen, för att tynga ner förankringen. Tampen knopas sedan i kättingen och i ankaret – så att nötningsslitage inte kan uppstå. 
Tamp och kättingförankring bör undvikas på vågdämpare.
Man kan tänka sig tamp och kätting vid mindre utsatta lägen med stort vattendjup. 
Ankarvikten måste ökas vid tamp och kättingförankring då förankringens dragriktning inte blir parallell med botten. En tampen lyfter ankaret som då lättare draggar, medan en förankring med hel kätting drar ner ankaret i botten.
Tampen skall i utsatta lägen vara av typ Poyestersilke och 8-slagen.
Polyetentamp är direkt olämplig på vågbrytare, då den töjer sig för mycket. Treslagen tamp snurrar vid belastning, vilket 8-slägen inte gör.
Tamp och kättingförankring har den miljömässiga fördelen att förankringen inte berör botten.

Kopplingssystem

En vågdämparkoppling utsätts för stora laster. OBS! Är kättingarna dåligt inspända så blir lasten på pontonskarvarna mycket stor. Det är förankringen som i första hand skall ta upp lasterna, inte kopplingarna. En symetrisk inspänning är därför viktig.

Fördelar den totala kopplingsdraglasten genom att ha individuella kopplingar i varje skarv. Lasten på kopplingen relateras då till den aktuella pontonskarven, till skillnad från kontinuerliga vajrar.
Individuella kopplingar är servicevänliga.
Om ett vajerbrott mot förmodan uppstår när en individuell koppling används, så drabbas bara en pontonskarv istället för alla pontoner.

 

 

 

 

 

 

 

I mycket utsatta lägen, på breda vågdämpare, skall centrumkoppling användas på var annan till var fjärde skarv för att ta upp torsions-krafterna (vridmomentet) i en rad med vågdämpande pontoner.

Genom att sätta ”bridelrings” mellan pontonernas förankringsbyglar så får man en hanfot som drar ihop pontonerna. Kopplingslasten fördelas och säkerheten blir dubbel.

 

Pontonens utrustning

 

Landgångar

Lämplig bredd är 1,2m eller bredare.
Använd 1st räcke för landgångar 6m eller längre. I utsatta lägen eller för färjetrafik etc. används räcke på båda sidor.
Räcket bör tåla 35kg sidlast och vara 90cm höga.
Landgången kan som extra tillbehör förses med plåtar för att dölja springan mellan kaj och landgång, samt mellan landgång och ponton.
Glidplåt kan övervägas under landgång på ponton, i synnerhet när landgången landar på trä.

Lutning bör vars max 1:5. Illustrationen nedan avser vattenvariationen i Göteborg. En kort landgång ger brant lutning vid lågvatten.

 

Landgångsfästen

Landgångsfästen kan göras i trä eller betong och bör vara så högt att landgången vid MHW (medelhögvatten) ligger horisontellt.
Infästningen bör vara ledad / hängande för att undvika brytkrafter.

 

 

 

 

 

Förtöjningsbommar

Det finns två huvudtyper av enkelrörsbommar och gångbara dubbelrörsbommar.

 

 

 

Classic 2 Stödben Gångbar Enkelrör Dubbelrörsbom

En förtöjningsbom bör vara kortare än båten, optimalt 20%.
Alla förtöjningstampar skall fästas i bommens förtöjningsöglor.

Moderna bommar har stora skumfyllda integrerade flottörer, nylonlagrade gångjärn, förtöjningsöglor och valfria bryggfästen som standard. Allt stål är varmgalvaniserat. 
Skyddslister i plast finns i flera modeller.

Combi bommar har ett stödben och passar i skyddade och halvskyddade lägen.

Combibom

Den korta basen för infästning av bommen ger stora laster på bryggan.
Med två stödben blir belastningen på brygginfästningen mindre.
Med sträckmetalldfylld Y-del är bommen bekvämare.
För ökad komfort väljer du gångbara bommar.
I utsatta lägen och för stora båtar krävs dubbelrörsbommar.

Det vanligaste bomfästet är vinkelfästet.

Bilderna visar Rollytechs fästen.

Vinkelfäste Skenfäste Klämfäst Ankarskenefäste U-fäste
Om bommar monteras enbart på en pontonsida måste bomvikten kompenseras för att pontonen inte skall luta.
Bommar som monteras på en fast brygga måste lossas vintertid, det som monteras på en flytbrygga kan klara sig men för att undvika isskaderisk skall bommen lossas.

Båtplatsbredd

Platsbredd anges som cc mått mellan bommar.
Fri platsbredd år det fria måttet för båten mellan bommarna.

Fri platsbredd vid bomförtöjning för båtar:
kortare än 5m = båtbredd + 30cm
längre än 5m-10m = båtbredd + 50cm
I utsatta lägen bör platsbredden ökas något.
Mått på fri platsbredd i förhållande till båtlängd som är vanliga idag.

Pålar & Akterbojar

Om akterstolpar eller akterbojar används behövs längre platser än vid Y-bom.
Avståndet mellan bryggor måste alltså vara större.

Trosslast på knapar, ringar och pålare.

En stor knape signalerar att stora båtar kan lägga till, en liten knape…..
Vad är knapen klassad för? 1-ton, 3-ton, 5-ton?
Använd genomgående bult med muttrar och stora brickor vid infästning.

 

Förtöjning vid bom

Ligger din båt vid en flytbrygga i ett utsatt läge, då är det viktigt att avståndet mellan bommarna inte är för litet.
Du bör ha ca 25 cm fenderutrymme mellan bommen och båten, på varje sida.
Använd bomfendrar för att skydda båten.

Bommen bör vara 20% kortare än båten (1,5-2m,) så att aktertampen får en bra vinkel.
Aktertamparna skall vara hårt spända.
En tamp förut, en tamp akterut! 
Aktern skall vara låst i läge mellan bommarna. Ingen rörelse i båtens längsled.

Förtampen skall vara lite lösare och hålla fören på plats i sidled.
Fören på båten skall kunna röra sig lätt upp och ner när sjöarna rullar in.
Använd gummifjäder på förtampen för att motverka stumryck.

Båten skall flyta som en anka på vågorna. Fören skall kunna röra sig upp och ner och aktern sitter fast.

Förtöj för storm, oavsett väder. Man vet aldrig när det slår om.

 

Stolpavstånd för el

En förlängningskabel skall max vara 25m, vilket ger maximalt 20m avstånd till närmaste elstolpe (max 40m mellan stolparna)

 

Elsäkerhet

Regelverket som styr elinstallationer i småbåtshamn och i fritidsbåt styrs av ELSÄK-FS samt installationsregler kap. 709. I stort är det samma regler som fanns i ELSÄK-FS 1994:7

 

 

 

 

 

Säkerhet och handikappanpassning

Avstånd mellan räddningsstegar
Räddningsstegar/badstegar bör finnas på varje bryggnock, dessutom bör det finnas räddningsstegar förslagsvis var 60:e meter.
Stegen skall vara åtkomlig från vattnet och alltid vara monterad.

Färgmarkering av räddningsutrustning

Markeringen skall sitta 2-3 m ovanför utrustningen och ha en röd/orange färg.
Mobila och fasta räddningsstegar bör också vara målade.

Brandsläckningsutrustning
Gällande regelverk från Statens Brandnämnd 1983 är inte anpassat till dagens verklighet.
Nytt regelverk är på gång. Dock rekommenderar Räddningstjänsten i t.ex. Karlskrona följande;

Handbrandsläckare klass N3, 6kg, skall finnas var 50:e meter (25+25 m).
Platsen skall vara utmärkt. Inget krav på vattensläckning finns.
Övriga brandsläckare inom hamnanläggningen skall finnas markerade i en situationsplan centralt placerad t.ex. vid hamnkontor/serviceutrymmen.

Vid brand i båt rekommenderas att flytta båtarna runt den brinnande båten i första hand.

Handikappanpassning
Övergångar mellan kajer, bryggor, landgångar och flytbryggor bör ha minimala nivåskillnader och springor, för att möjliggöra åtkomlighet med rullstol, rullator mm
Lutningar bör inte överstiga 1:12

Uppföljning

Beräkning av vågklimat och dynamiska egenskaper för ett flytande vågdämparsystem blir behäftat med viss osäkerhet, eftersom verkliga förhållanden måste förenklas.
Det är av stort värde att på plats studera vågklimatet i det aktuella området innan vågbrytaren läggs ut och att efter utläggning registrera vågbrytarens vågbrytarfunktion och dynamiska beteende vid olika vågpåkänningar.

En väsentlig komponent i en sådan studie är att utveckla fasta vågmätare som visar vågdata från några utvalda punkter i vattenområdet. 
Videofilmning och fotografering av vågbrytaren och aktuellt vattenområde under olika storm- och issituationer ger sedan värdefull information. Skriv en loggbok.

 

 

 

Underhåll

En vågdämpare arbetar aktivt, tidvis under stor belastning.
Okulära besiktningar skall göras frekvent.
Se så att pontonen ligger i rätt läge, att kättingarna är spända, att schacklarna är OK och att landgångar sitter som de skall.
Dyk och underhållsbesiktningar görs regelbundet, minst en gång om året.
Vid besiktningen kollar man så att ankarna inte rört sig, slitage och korrosion på byglar, kätting och schacklar.
Den största korrosionen finns vanligen i ytvattnet som är syrerikast.
Felaktigt jordade elkablar och mineralrik botten kan också ge stor korrosion, ibland på oväntat sätt.
Förankringsbrunnar skall öppnas och kopplingar inspekteras.
 Bultar till träfendrar kontrolleras.
Skriv loggbok på utfört arbeten.